den 27 maj 2008

Livets Ord i Dagen del 2

Dagen fortsätter sin serie om Livets Ord 25år, idag med fokus på teologin. Några snabba observationer, den Ulf Ekman man möter i dag(en) är en sund, balanserad karismatiker. Samtidigt så har jag mina minnesbilder från Livets Ord tidigt 90-tal och det går inte riktigt ihop.

Den Ulf jag möter nu talar om "redan nu och ännu inte". (teologiska termer som betyder att vi inte kan räkna med att få allt här och nu) Jag minns inget av det perspektivet från mina besök på Livets Ord, tidigt 90-tal eller från de böcker jag då läste av Hagin, Copeland, Kenyon och grabbarna. Det var under mina studier i Örebro, främst genom Eldon Ladd och John Wimber, som jag fick upp ögonen för detta perspektiv som betydde mycket för mig och utformningen av min tro.

Kanske kan man tycka att Ulf kunde säga mer klart att man, i alla fall i vissa delar av den undervisningen man stod för, lade för stor vikt vid "redan nu". Samtidigt så erkänner Ulf i artikeln överdrifter. Det är bra, men jag får hela tiden känslan av att självkritiken sitter väldigt långt inne, måste den göra det hos en driftig ledare som Ulf?

Jag har en teori om att det blir svårare att backa ju större ens arbete växer. Är man ledare för låt säga 100st är det lättare att säga "Hörni det blev lite tokigt det här, jag är ledsen för det. Hur gör vi nu?" Men har man ansvar för tusentals människor som man dessutom fått att investera sina liv i arbetet är det svårare att backa och ändra sig. Då försöker man kanske i stället gasa sig ur det hela. Men jag är glad åt den Ulf som jag möter nu. Kanske är jag lite besviken på att inte fler tuffa frågor ställdes på det som man faktiskt har undervisat och fört fram. Det finns fler saker att ha åsikter om men det här får räcka för nu.

Jag hoppas Jaktlund undersöker ledarskapsstilen i kommande artiklar, där har jag några synpunkter.

Det intressant att följa Ulfs blogg parallellt med artiklarna i Dagen.

10 kommentarer:

HaFo sa...

Hade med spänning sett fram emot DAGENS andra granskande reportage om Livets Ord:

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153832

Som skulle handla om deras teologi. Men måste säga att nog blev det en besvikelse. Här redogjordes helt kort lite av det ifrågasättande Djurfeldt och Ardenfors gjorde på 80 – talet.

Deras senare ageranden visar ju på att de inte ens själva var införstådda med vad JDS – lärans avgrundsdjup egentligen består av.

Det avgrundsdjupet handlar inte om huruvida Jesus fick satanisk natur eller inte. Om försoningen skedde på korset eller i dödsriket.

Avgrundsdjupet ligger i när (vilket Ekman håller fast vid i Doktriner), att där sker en bruten relation och kommunikation mellan Sonen och Fadern i Gudomen och bruten relation mellan Gud och människa i Kristi person av Gud och människa förenade.

Vad Ekman menar i Doktriner är uppenbart:

”Så erfar Jesus andlig död”. Erfar man ngt så är det vad som faktiskt sker!

Menar man inte med andlig död, Bibelns definition av andlig död:

Skild från Guds gemenskap och saknandes livsgemenskapen med Gud, så ska man inte använda det begreppet!

Begreppet andlig död handlar överhuvudtaget inte om människans egen ande, utan står för att man inte längre lever i livsförbindelse med Gud.

Är Jesus andligt död, så är Han definitivt inte Gud längre på korset. Och det är avgrundsdjupet i läran om Jesu andliga död och inte ifall försoningen sker på korset eller i dödsriket!!
---

Vadå, en bruten relation mellan Fadern och Sonen på korset? Vadå, Något slags söndring i eller avbrott av enheten i Gud?

Vadå, en upplösning av Kristi person av bruten relation mellan Gud och människa i Kristi person? Då är ju inte Jesus Gud längre!!

Det är det som är avgrundsdjupet i läran om Jesu andliga död och inte ifall försoningen sker på korset eller i dödsriket, utan att Jesus inte längre är Gud och Gud och människa förenade - Kristi person!!

Det är vad läran om Jesu andliga död egentligen handlar om! Men på ett mycket maskerat sätt under kristen vokabulär, så visar sig denna avgrundsdjupa villolära från antikrists ande.
---
Vad står det ps 31:23?

"Ty väl sade jag i min ångest: 'Jag är bortdriven från dina ögon.' Likväl hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig."

Om det skulle ha varit en bruten relation, så meningslöst då att be, om det är en bruten relation, då får man inte svar. Men Jesus fick svar!!!
---
Vadå bruten relation? Är relationen mellan Fadern och Sonen i Guds treeniga enhet bruten, så existerar inte längre Guds person! Hur mycket än Ekman talar om förblivande existens!

Om relationen mellan Gud och människa i Kristi person av Gud och människa förenade är bruten, så existerar inte längre Kristi person. Hur mycket än Ekman talar om förblivande existens!

Jesus är då en vanligt andlig död från Gud skild människa (Precis i den fallne Adams situation). Och därmed kan han inte ge det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.

Och det är precis där avgrundsdjupet i läran om Jesu andliga död ligger, att det skett en ”bruten relation” mellan Fadern och Sonen och mellan Gud och människa i Kristi person.

Och det är precis vad Ekman håller kvar med genom sina manipulativa ordvändningar i Doktriner och avslutar med de helt solklara orden:

”Så erfar Jesus andlig död”.

Det är inte genom att bli lik den fallne Adam som försoningen sker i Kristi person. Det är tvärtom, genom att när syndens konsekvenser och den andliga döden (åtskillnaden från Gud), läggs på Jesus, så detroniseras syndens konsekvenser och den andliga döden (åtskillnaden från Gud) i Hans syndfria rättfärdighet och Gudomlighet.

Det är enbart därigenom som Han också kan bära fram ett RENT offer av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
---

Det förvånar mig, att så få tydligen reagerar på Ekmans försök till nyansering på sin blogg kring läran om Jesu andliga död. Här i sina svar i DAGEN, så är det samma slingriga ordvänderi han ägnar sig åt.

Han försöker få det till att låta som denna lära är ”spekulationer” från andra, medan det i själva verket är han och hans svärfar, som introducerat och förfört svensk kristenhet med denna lära.

Jag uppmanar verkligen människor att fråga sig, vilken manipulerande och duperande person, som man egentligen har att göra med, när det gäller Ekman. Inser man verkligen att här har man med en mycket charmfull villolärare att göra?
---

Först kan man ju märka att allt vad han själv verkligen sagt på band och i litteratur är ngt som tydligen aldrig hänt.

Tydligen har det heller aldrig hänt (fast det fortfarande händer) att denna lära, nog kanske villoandars mest bedrägliga lära, via Ekmans Svärfar Sten Nilsson, Ekmans medarbetare och denna läras bärare och förmedlare via gästtalare och dess litteratur, som t.ex. Benny Hinn, Hagin mfl. spritts ut över hela vårt land, utöver världen och besmittat andra kristna grupperingar.
---

Här tillåts nu Ekman att inför DAGENs läsare helt oemotsagt, bara ljuga oss rakt upp i ansiktet:

”Jag tror att jag bara vid ett tillfälle i början snuddade vid detta, därefter har jag korrigerat åtskilliga gånger och slagit fast att jag är fullständigt övertygad om att försoningen fullbordades och åstadkoms på korset.”

Jaktlund har haft oändligt att tillgå av material utifrån band och böcker av Ekman vad han egentligen lärde. Du återfinner det här på sidan:

http://hem.spray.se/harry.forsgren/

om Du där går in på ”Häften”, ”Den Andliga Striden” och där på ”Bilagor”.

Det hade väl varit rätt lämpligt då, att sätta det under ögonen på Ekman och visa hur han rakt upp och ner ljuger!

Orden av Ekman faller då i en helt annan dager när han säger:

”egentligen är det så att jag grundläggande står där jag alltid stått.”

Låter man sig då inte manipuleras av Ekman, utan kollar fakta vad han tidigare förmedlat, så står han ju faktiskt ”där han alltid stått”, som förmedlare av villfarelse!
---
Och så får Ekman i artikeln, oemotsagd bara dra vidare med sina duperande och manipulerande ordvändningar:

”Dog Jesus andligen?" Det beror på vad man menar med andligen. Betyder det att man upphör att existera, eller att man blir skild från fadern?

Dö är att vara frånskild från livets källa och det är klart att Gud [Jesus] skiljdes från Gud under en viss period.

Om du kallar det för 'den andliga döden' är det inga problem. Om det däremot skulle betyda att han upphör att existera och inte längre är Gud, då talar vi om något annat.”
---
Vilket sammelsurium! Där han både försöker behålla kakan och äta upp den. Han försöker få det att låta, som att han inte står för läran om Jesu andliga död, samtidigt som han i nästa andetag står för den:

”det är klart att Gud [Jesus] skiljdes från Gud”(!!!)

Vidare säger Ekman:

”Jag förstår invändningarna mot JDS, absolut, och att det var viktigt för oss att tidigt markera här eftersom en del talare och skribenter vars böcker vi använt går längre än jag är beredd att göra”
---
Vilket sammelsurium igen! Ekman var i början utifrån sina egna band och böcker beredd ”att gå lika långt”, som den lärofader han hade i Hagin och i sin hyllning av Copeland och bejakande av Hinn m.fl.

Och varför, om han nu anser att dessa villolärare ”gått för långt”, varför säger han då inte fullt ut, att de är villolärare och att han själv förmedlat dessa villoläror och att alla som Hinn etc. är portförbjudna på LO för dessa trosförkunnare är villolärare?

Och har han verkligen rensat ut allt av dessa förföriska trosförkunnare från LO:s bokshop?
---
Ekman tillåts också här oemotsagd, att manipulera undan, den lära kring att människan är en ande, som har en själ och bor i en kropp.

Ngt som han gång på gång tidigare, återgav på band och böcker. Han lyckas även därmed dribbla sig undan ”vi är gudar- läran”, som han återgett i boken ”Tro som övervinner världen”, där han säger att den troende, ”är i sin egen ande, hennes egentliga personlighet, skapad till likhet med Gud, med hela Guds potential nedlagd färdig att förlösas”.
---
Så inte handlar det här om någon granskande, avslöjande journalistik vi ser. Men det var kanske heller aldrig meningen?

Den journalist som idag verkligen skulle avslöja Ekman och LO, lär nog verkligen hamna ute i kylan och knappast ens få stå kvar som journalist på DAGEN?
--
Man kan undra hur det är möjlighet för en människa som Ekman, att så bara rakt ut, oemotsagd, kunna stå, ljuga och manipulera kristna ledare och kristna människor, som här sker.

Vill människor bli lurade och manipulerade, om de därmed får sig presenterade ”läror som kliar i öronen”? Och kanske får ”gotta sig lite” i ockulta manifestationer och ”tro sig vara indragna i den stora väckelsen”, där man ska ”vara ett så världen kan tro” och ”tillsammans manifestera Jesus och vinna världen för Kristus”.

Medan det egentligen handlar om förberedelsen av det avfall, som ska möjliggöra den falske profetens och en annan/istället för Kristus – antikrists – inträde på arenan som ”världsfrälsaren”.

Nog är jag rädd. att även ”detta granskande reportage av Livets Ord”, mitt i allt sitt försök till ”objektivitet och att ge utrymme för både ja sägare och de som är ifrågasättande, att komma till tals”, ändå bara kommer att utgöra ett slags ”menlöst bejakande”, av vilken bedrift Ekman och Livets Ord trots ”alla motvindar” lyckats med och en slags underton (i all ”objektivitet”), över att Ekman och LO nog faktiskt utgör ett ”riktigt och sant tillskott” på den andliga arenan.

Det återstår att se vad de övriga artiklarna har att förmedla.
---

Hittade en röst ute på ”bloggvärlden” som jag kan instämma med:

citat

”Jag tror inte att Livets Ord och Ulf Ekman förändrats så mycket till det bättre. En ledare som inte kan erkänna allvarliga brister i det förflutna är heller inte mogen nog att vara en god ledare idag. Jag tycker att han i Dagen-citaten slingrar sig som en hal ål.

Politiskt har han säkert lärt sig mycket i fråga om att tona ner och slipa av ojämnheter. Men någon genomgripande förändring - se gärna exv Saul blivande Paulus - har han inte genomgått. Det är obehagligt.”

slut citat

HaFo

Joachim Elsander sa...

HaFo. Välkommen till Kolportören, det var mycket du hade att komma med. Jag tycker att diskussioner kring den sk JDS läran lätt blir abstrakta och svårbegripliga. Men jag håller med att Ulf tydligare skulle kunna ta avstånd från knepig undervisning som man fört fram. Både om JDS och annat.

HaFo sa...

Tack för Ditt svar "kolportören".

Jag tycker ju inte att "grejerna kring JDS", egentligen är så knepiga.

Frågan är egentligen om huruvida Jesus är Gud på korset eller inte!

I JDS så är han inte längre det, medan jag menar att det inte går att tala om bruten relation i Guds och Kristi person, utan att Jesus hela tiden är "Guds fullhet lekamligen".
---
Den Bibeltext som här vidrörs, är samma text som Jesus åberopar vid orden "Min Gud min Gud, varför har Du övergivit mig".

Jesus visste fortsättningen av den texten. Mitt i sitt lidande var det det enda han kunde fortsätta att hålla fast vid, att Han inte alls var övergiven av Gud, utan kunde be till Fadern. Och Han hade Guds Ord som löfte i den text Han åbreropde, löfte om bönesvar.
---
Skulle Jesus lida den andliga döden och separeras från Guds gemenskap, så är Han inte längre på korset "Kristus kommen i köttet", "Guds fullhet lekamligen". Han är inte längre Gud.

Inte är då heller längre "Gud i Kristus och försonar världen med sig själv". Inte kan Han då längre bära fram ett RENT offer av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.

Och det är just vad läran om Jesu andliga död egentligen vill säga!

Att Jesus inte längre är Gud på korset. Och det genom manipulerande ord om "bruten relation".

Det är just genom att relationen aldrig bryts, utan att Jesus hela tiden är "Kristus kommen i köttet", "Guds fullhet lekamligen", som syndens konsekvenser och den andliga döden i vår ställföreträdare, detroniseras i Hans syndfria rättfärdighet och Gudomlighet och som därigenom vi är förenade/försonade med Gud i vår ställföreträdare.

Och som Han därmed kan bära fram det RENA fösonande offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset, där Gud kunde visa att nu var vägen öppen till Honom genom att låta förlåten i templet rämna uppifrån och ned, när Jesus på korset burit fram offret av Kristi persons kropp och blod.

Allt detta vill såväl trosförkunnelsen, som katolicismen omintetgöra (och även flera "Messianska rörelser" idag).

Det är också därför dessa lärosystem i katolicismen och trosförkunnelsen, nu idag möts i sin antikristliga tro, lära, liv och utövning.

Och som egentligen utgör förberedelsen av det avfall, som ska möjliggöra den falske profetens och antikrists inträde på arenan som "världsfrälsare", som kommer att ske FÖRE den sanne Jesu Krist återkomst.

HaFo

Henrik Engholm sa...

Hafo, jag tror du begår ett misstag när du efter vad jag förstår gör JDS-läran som någon slags grund för hur hela Livets Ords lära ska förstås. Du tar upp en intressant kritik ur soteriologiskt perspektiv och så långt har jag inte så mycket att säga. Men problemet är att du sedan utifrån en långtgående analys av den soteriologin drar slutsatser angående Livets Ords gudssyn som de aldrig skulle hålla med om. Om du menar att Livets Ord då är inkonsekventa är väl en sak, där är de i gott sällskap i hela kyrkohistorien. Men att Livets Ord (och Romersk-katolska kyrkan?) skulle förneka att Jesus är Gud på korset låter inte så lite befängt i mina öron.

HaFo sa...

Henrik säger:

"Men att Livets Ord (och Romersk-katolska kyrkan?) skulle förneka att Jesus är Gud på korset låter inte så lite befängt i mina öron."

HaFo:

Naturligtvis sker det inte med klara ord: Jesus är inte Gud på korset.

En villfarelse är sällan så uppenbar, utan uppstår ur blandad lögn och sanning.

Men i konsekvens av läran om Jesu andliga död (bruten relation i Guds och Kristi person), så är det egentligen en antiktistlig tro på och bekännelse av Jesus man gör i trosförkunnelsen.

I katolicismens lära om Marias syndfrihet i blir konsekvensen att det äe Marias syndfrihet som egentligen är grunden för vår frälsning och inte Jesu egna syndfria rättfärdighet och Gudomlighet.

Jesus är då inte längre "född i syndigt kötts gestalt", det är inte heller Han då, "som fördömer synden i köttet". Det har Maria redan gjort.

Det blir alltså inte heller här frågan om Kristi person, Gud och människa förenade (inte fullt ut människa), "Guds fullhet lekamligen", "Kristus kommen i köttet".

Det är också därför dessa två bärare av antikrits ande i sina lärosytem, nu möts. Det utgör egentligen platån för det avfall Bibeln säger måste ske innan antikrist kan träda fram.

Kommer att vara upptagen av annat en vecka, men kanske kan vi återkomma till spörsmålen därefter.

HaFo

Joachim Elsander sa...

hafo: Jag håller med dig i att JDS läran är knepig, jag har stora problem med den bild Kenyon målar upp i sin bok "Identification" tex. En av anledningarna till att jag tycker JDS läran är svår är att det krävs långa inlägg för att förklara problematiken. (som du visar) Vad som sker i försoningen är så mångfasetterat och mäktigt att många av våra bilder kommer till korta. Det är lätt att överbetona något på bekostnad av annat osv. Inte konstigt att man stridit om detta. Sen tycker jag du drar lite väl stora växlar med antikrist osv. Som jag ser det är de flesta läromässiga viloläror inte medvetna bedrägerier för att luras utan helt enkelt överdrifter och missförstånd.

Min kritik mot Livets Ords teologi och undervisning är främst när det gäller "prosperity" bitarna. Men där verkar man ha tonat ner. Det var länge sen man hade glidare som John Avanzini etc på besök. Eller vad säger du Henrik?

Henrik Engholm sa...

Hafo, vad jag menar är att man inte kan dra ut alla de logiska konsekvenser man menar sig hitta av en lära och sedan påstå att detta innebär att Livets Ord förnekar att Jesus är Gud på korset. Med samma logik kan man ju säga att eftersom LO lär att Jesus är Gud på korset så förnekar de JDS-läran. Eller hur? :)

Hur som helst, undervisningsmaterialet från Kenyon till trots är det min uppfattning att JDS-läran aldrig har varit någon central lära för LO. Jag har faktiskt bara hört den undervisas en gång (och då absolut inte i alla de aspekter du tar upp) från en bandserie av en besökare på LO ca 1990. Därmed inte sagt att idéerna inte hade någon spridning.

Joachim, jag skulle tro att man angående "prosperity"-förkunnelsen (behövs kanske preciseras mer egentligen) står för ungefär samma grundläggande tankar som tidigare, men att det sedan ganska många år "balanserats" av eller har fått ge plats för en undervisning om lidande och självuppoffring som en del av lärjungaskapet. Sen har man också tagit avstånd från en del amerikanska förkunnares överdrifter på dessa områden. Ja, man kanske kan kalla det tona ner, jag vet inte.

Henrik Engholm sa...

Joachim, jag skrev ett längre inlägg på min blogg som relaterar till din fråga om Livets Ord och prosperity-undervisning.

Ulrika sa...

Angående "prosperity-bitarna".

Ja den undervisningen har definitivt tonats ner. Nuförtiden är det undervisning om att ja absolut Gud vill välsigna oss, men det är inte det vi ska fokusera på. Det handlar om att lita på att Gud försörjer oss i den situation vi är. Att om vi blir välsignade så är det för att vi (alla kristna) ska sprida evangeliet ännu mer.

Bifogar några citat av pastor Ulf från rätt nyligen som visar en del hur fokuset är idag.

"Om pengar gör dig oberoende av Gud så är pengar farligt"
"Det Jesus lovar är frid, inte bekymmer. Det är Gud jag förväntar mig allt gott av. Det löser mig från snålhet, fruktan och missunsamhet" 14/10 2007

"Det handlar om vad du lever för, vare sig du har mycket eller lite"
"Det är ingen synd att du har en häftig bil, men det ÄR synd när du åker omkring i den för att visa hur häftig du är" 10/12-2006

"när det inte blir som vi vill, kan det vara det allra bästa som hänt oss" Höst 2006

Ulrika - Livetsordare

HaFo sa...

Joachim:

”En av anledningarna till att jag tycker JDS läran är svår är att det krävs långa inlägg för att förklara problematiken. (som du visar).”

HaFo:

Vad som gjort det svårt, är ”mörkläggningen”, som skett från Ekman, för att både kunna ha denna lära kvar och säga att han inte ändrat sig, samtidigt som han måste försöka framstå som ”renlärig” och aldrig egentligen haft JDS – läran på sin agenda. Fast det egentligen var han och hans svärfar Sten – Nilsson som introducerade den läran i Sverige.

Sten Nilssons bok: Befria mitt folk, som ursprungligen var kursmaterial på LO:s Bibelskola rymmer JDS – lärans allra grövsta uttryck av att Jesus fick satans natur och behövde födas på nytt i dödsriket. (Se på min hemsida under ”Artiklar” och ”Kursmaterial på Livets Ords Bibelskola”.
---
Jag anser inte att JDS – läran är så komplicerad alls. Även i den ”lighta versionen av Ekman”, i ett försök att framstå som ”rumsren”, med manipulerande ord om ”bruten relation” mellan Fadern och Sonen och mellan Gud och människa i Kristi person, så är det ju då uppenbart, att man inte längre då talar om ”Guds fullhet lekamligen” och ”Kristus kommen i köttet”.

Att påstå att Jesus är Gud, är därmed bara tomma ord utan innehåll, om man samtidigt menar att där skett en ”bruten relation” mellan Fadern och Sonen i Gudomens enda oupplösliga enhet av Fader, Son och Ande, eller en upplösning mellan Gud och människa i Kristi person.

Då är i praktiken inte Jesus längre Gud på korset, som det är frågan om, utan enbart en från Gud åtskild andligt död människa, som bara kan bära fram ett orent offer av en andligt död människas kropp och blod.

Då finns inte längre Kristi person av Gud och människa förenade och inget offer av Kristi persons RENA kropp och blod kan ges.
---
Jag tycker det är väldigt enkelt att se, att en tro på och bekännelse av, att där sker ”en bruten relation” i Guds och Kristi person, är en antikristlig tro på och bekännelse av Jesus.

Men det är möjligt om man blir påverkad av den antikristliga anden bakom denna lära, att man upplever det hela som ”väldigt knepigt”??
---
Joachim:

”Vad som sker i försoningen är så mångfasetterat och mäktigt att många av våra bilder kommer till korta. Det är lätt att överbetona något på bekostnad av annat osv.”

HaFo:

Tycker Du, att det går att ”överbetona” hur ”Gud är i Kristus och försonar världen med sig själv”?

Är det ”överbetoning” att säga att Jesus inte är skild från Gud på korset, utan är andligt levande (= ingen bruten relation), utan igenom hela försoningsskeendet, är ”Guds fullhet lekamligen” och ”Kristus kommen i köttet”?

Vad är det som är så krångligt och knepigt med det?

Är det krångliga, att detta enkla blir förnekat i läran om Jesu andliga död, med en separation mellan Gud och människa i Kristi person och att Jesus i likhet med Adam skulle måsta bli allt vad den fallna människan är av andlig död, åtskillnad från Gud, för att återlösa henne?

Var finner Du det i Skriften i så fall?

Vad är det för fel med detta enkla att ”Gud är i Kristus och försonar”?

Alltså, att när syndens konsekvenser och den andliga döden, läggs på människans ställföreträdare, så lider Han inte igen nederlag i likhet med den fallne Adam, utan nu besegras, detroniseras syndens konsekvenser i Guds egen person av Gud och människa förenade – Kristi person.

Syndens konsekvenser och den andliga döden övervinns i Kristi syndfria rättfärdighet och Gudomlighet. Alltså en motsatt seger till det nederlag som Adam led!!

Det var vad som människans ställföreträdare behövde åstadkomma, att förena/försona Gud och människa (och inte skiljas åt = INGEN BRUTEN RELATION) i sin person, för att så kunna BÄRA FRAM DET OFFER INGEN ANNAN KUNDE BÄRA FRAM: ETT RENT OFFER AV KRISTI PERSONS (GUD OCH MÄNNISKA FÖRENADE) KROPP OCH BLOD PÅ KORSET.

Vad är det som är så svårt med detta enkla självklara, att Jesus är syndfri, rättfärdig och Gudomlig, alltså att Jesus är Gud själv kommen i kroppslig gestalt?
---

Henrik:

”vad jag menar är att man inte kan dra ut alla de logiska konsekvenser man menar sig hitta av en lära och sedan påstå att detta innebär att Livets Ord förnekar att Jesus är Gud på korset. Med samma logik kan man ju säga att eftersom LO lär att Jesus är Gud på korset så förnekar de JDS-läran. Eller hur?”

HaFo:

Är denna ”liknelse”, verkligen adekvat? Om man med ord om att Jesus är Gud på korset, i nästa andetag förnekar dessa ord, med att mena, att där skett en bruten relation mellan Fadern och Sonen i Gudomen och mellan människa och Gud i Kristi person, så är det ju då bara ”tomma ord”, om att Jesus skulle vara Gud på korset. Nog är väl detta ngt helt annat, än att man med ”dessa tomma ord i praktiken”, därmed förnekar JDS, som Du vill mena!!

Henrik:

”Hur som helst, undervisningsmaterialet från Kenyon till trots är det min uppfattning att JDS-läran aldrig har varit någon central lära för LO.”

HaFo:

I begynnelsen av LO:s verksamhet, var JDS – läran liksom ”vi är Gudar – läran”, väldigt central på de flesta band och skrifter som lanserades.

Och dessa läror är lika centrala idag, bara under annat vokabulär, som ”bruten relation” =JDS och ”vi är gudar – läran” i Ekmans ”Tro som övervinner världen” – ”Du är i din egen ande, din egentliga personlighet, skapad till likhet med Gud”.

Visst har dessa läror ”tonats ned”, men samtidigt säger Ekman, att han aldrig ändrat sig i grunden från de läror, som han startade ut med. Och det är Kenyons och Hagins läror! Hur mycket kan en man få manipulera sina efterföljare?
----

Angående "prosperity"-förkunnelsen.

Läran om att den troende är ett kungabarn som är värd "det bästa" här och nu, i detta liv. Ibland kallar man den också "name-it-and-claim-it"-förkunnelsen.

Det handlar ju om att bekänna med sin mun och skörda i sin plånbok, om det talade ordets magiska effekt på verkligheten.

(Dess grund ligger i Kenyons ”sviter” av ”Christian Schience” och ”New Thought” – se påhemsidan

http://hem.spray.se/harry.forsgren/

under ”Artiklar” och där på ”Trosrörelsens rötter och teologi” och ”Vägar till framgång”.)

Den här bibeltolkningen finns ju som alibi för att man ska kunna göra sig själv rik på sitt "ministry", utan att behöva skämmas och förklara sig.

Alla de kända trosförkunnarna har ju talat om detta; Såg att Ekmans bok "Guds syn på pengar" fortfarande annonseras på LO:s hemsida (webbshopen).

Lagen om sådd och skörd har gjort somliga rika, andra fattiga till nästan svältgränsen under årens lopp. Prosperity-läran är det som har byggt imperiet Livets Ord.
---

Men att Ekman nu ”tonar ned” även den läran, har ju att göra med den 180 – gradiga kursändring kring katolicismen och dess företrädare, som han nu gjort.

Det torde knappast gå att imponera på klostermunkar, med att svepa in med limosiner och helikoptrar på ett kloster!!

Så ska nu Ekman lyckas med konststycket, från att tidigare ha menat att påven var ”antikrist” och KK, ”Skökan” i Bibeln, så vill det nog till en stor del av manipuleringskonst, kring många av de läror som han tidigare stått för och som han fortfarande inte ändrat sig från, men som ändå ska kunna bli "rumsrena" i "ekumeniken".

Men hans efterföljare verkar blinda och är tydligen beredda på att följa ”sin smorde ledare” och försvara honom, vilka ”blindskär”, som han än nu ger sig ut på, för att få framstå som ”världsaposteln som ska ena världens kristenhet”.

HaFo